α Astro Dalsland δ

Med natthimlen som hobby

Kikare & Teleskop

Alla som intresserar sig för stjärnhimlen kommer förmodligen förr eller att vilja ha ett instrument att kika i. Det är inte helt lätt att välja rätt i den djungel som finns därute, men här kommer några råd och tips på vad man bör ha i åtanke.

Först och främst ska du bestämma dig för vad du vill med ditt teleskop, och hur du kommer att använda det. Många som skaffar sig ett teleskop blir ofta besvikna, för man har förväntat sig färggranna grandiosa bilder med stjärnor stora som golfbollar i okularet. Så är det tyvärr inte. För att du ska få se objekt i färg krävs fotografering med långa exponeringstider, och för detta krävs i sin tur speciella monteringar och eventuellt s.k "guidning". Vi som sysslar med visuell astronomi får vänja oss vid halvdiffusa, dimmiga, grådaskiga objekt. Men det är ändå spännande. Utmaningen att försöka, och sedan känslan att lyckas när man ser objekten med lite olika tekniker är fantastisk!

De stora och populära teleskoptillverkarna är idag Celestron, Meade, TeleVue, Vixen, Orion och Sky Watcher för att nämna några.

Några svenska återförsäljare för teleskop och kringutrustning är Stjärnhuset och AstroSweden.

 

Begagnade teleskop till salu på Blocket (i vår region) hittar du   HÄR >>   och   HÄR >>

Tradera kanske har något? Kika in HÄR >>  och  HÄR >>

 

Här kan du läsa lite om optik, hur man testar sitt teleskop, felkällor, hur man rättar till felen >>>

 

Huvudtyper som är populära idag;

                                                                Fältkikare

Billigasta tänkbara utrustningen, portabel och lätt att ha med sig. En klar favorit för många. Där finns faktiskt en otroligt massa objekt du kan se med en 7 x 50 kikare. Det gäller bara att veta var man skall titta - och det är där stjärnkartan kommer in i bilden. Man kan också ge sig i kast med ganska så omfattande variabelstudier med endast en liten handkikare! Du kan således börja rapportera till exempelvis SVO eller AAVSO med endast några variabelkartor, en fältkikare och en portion tålamod.

Några länkar till fältkikar-astronomi: Gary Seroniks hemsida HÄR >> och "Binocular Sky" HÄR >>

Carol Baigels mycket trevliga och läsvärda Kikarguide (61 sidor) finns att ladda ner i PDF-format HÄR >>

 

Newton-Reflektorer

Kanske det vanligaste teleskopet hos amatörastronomerna, och populära på grund av sitt förhållandevis låga pris. Namnet kommer efter dess uppfinnare, Sir Isaac Newton. Det karaktäristiska för denna typ är att det använder speglar i stället för linser, och därmed blir lite lättare.

Ett Dobsonteleskop är ett väldigt populärt och prisvärt Newtonteleskop på en speciell montering, varefter det fått sitt namn.

 

n130.jpg

Alt/Az Newtonreflektor, Datorstyrt Nexstar 130 GT.

 

                                                               Refraktorer

 

De två vanligaste är Akromatisk- & Apokromatisk refraktor. En kvalitetsrefraktor kan vara ordentligt dyr, men populär för bland annat astrofotografering. En vanlig kikare är egentligen två små refraktorer!

 

refraktor.jpg

Refraktor på ekvatoriellt stativ med motvikter. Foto: HG Lindberg

 

Schmidt-Cassegrain

En kompakt och smidig teleskoptyp (katadioptrisk) även om de väger betydligt mer än en reflektor av motsvarande storlek. Ett Schmidt-Cassegrain teleskop (SCT) är baserat på en kombination av spegel och lins (linsen kallas korrektor). Denna teleskoptyp är särskilt känslig för imma på korrektorn, vilket lyckligtvis snabbt kan avhjälpas med en så kallad dagghuv. Dagghuven kan man med fördel använda även om där inte finns tendens till imma, då den effektivt blockerar störande kringljus från att leta sig ner i optiken. 

 

 

lx.jpg

8" Schmidt-Cassegrain (Meade) LX200.

 

Lite mer generell information om de ovan listade olika typerna kan du hitta HÄR >> eller på en mer detaljerad engelskspråkig sida HÄR >>

 

Wikipedia har en välfylld lista av de olika typerna HÄR >>

 

När det gäller teleskop så är inte graden av förstoring det första en astronom är intresserad av, utan snarare  öppningen, eller "aperturen" på teleskopet, dvs linsens/korrektorns eller spegelns diameter. Storleken på aperturen anger i princip teleskopets förmåga att samla in ljus. Ju större apertur - desto mer ljussvaga objekt kan du se. HÄR hittar du en tabell för teoretisk magnitudgräns för respektive teleskopstorlek. Kom i håg att din erfarenhet, himlens kvalitet och optikens skick också spelar in på resultatet!

En annan fördel med större apertur är att ju större teleskopets öppning är, desto större upplösningsförmåga får det. Upplösningsförmågan är ett teoretiskt mått på exempelvis hur små och täta dubbelstjärnesystem du kan separera, eller kanske hur små enskilda kratrar du kan särskilja på månen. 

Formeln för upplösningsförmågan i bågsekunder vid given apertur är = 11.6/Diametern i cm.  För ett 5" teleskop (127 mm = 12.7 cm) blir det alltså 11.6/12.7 = ca 0.9 bågsekunder eller 0.9".

 

En annan viktig detalj till teleskopet är dess montering. Hur du har tänkt att använda teleskopet är avgörande för vilken modell du skall skaffa. De vanligaste typerna är Dobsonmontering, Alt/Az (Altitude/Azimuth) och Ekvatoriell montering. Idag kan man få alla dessa monteringar med motor- och datorstyrning. Finns en datorstyrning kallas teleskopet allmänt för Go-To teleskop.

 

ekvatoriellt-stativ.jpg

Ekvatoriellt stativ, av äldre modell. Foto: HG Lindberg

 

Okular är ett annat tillbehör som du kanske behöver uppgradera när du börjat bli varm i kläderna. De som följer med i teleskop-paketen är som regel mediokra. Bra okular idag är synonymt med bl.a. Baader, Televue, Vixen samt Celestrons & Meades lite dyrare modeller.

De finns sedan i en mängd olika grundutföranden. Vanligast är bl.a. Plössl, Nagler, Kellner, Orthoskopiskt, och Erfle. Det som skiljer dem åt är i princip linsernas slipning och antal. Se de olika HÄR.

Okularets brännvidd bestämmer också förstoringen på teleskopet. Exempel: Du har ett teleskop med en brännvidd på 1000 mm. Förstoringen för ett okular med 25 mm brännvidd blir: 1000/25= 40 x  Sätter du i stället i ett okular på 15 mm ökar förstoringen till ca 67 x.

För att räkna ut vilken teoretisk maxförstoring du kan använda för ett teleskop med en given apertur så kan man multiplicera aperturen i tum med en faktor på 60. Exempel: Ditt teleskop har en 5" öppning vilket ger en beräkning på 5 x 60 = 300 x. Om du letar okular skall du alltså aldrig köpa ett som ger förstoring på mer än 300 x i detta fallet med detta 5" teleskopet. Den högsta teoretiska förstoringen fungerar sällan i praktiken (den är ju som sagt teoretisk) då man också får beakta "kvaliteten" på himlen. Med lite turbulens (sämre så kallas "seeing") blir det snabbt omöjligt att använda den för teleskopet högsta förstoringen. 

Av denna anledning så ska man heller aldrig falla för lågprisbutikernas lockanden med små billiga refraktorer på förstoring upp till 700-800 x. Det är helt omöjligt så länge du vill kunna se en klar och tydlig bild.

 

Där finns även en formel för att beräkna minsta teoretiska förstoring. Man kan alltså köpa okular med för lång brännvidd (för liten förstoring) också!

 

En länk till fördjupad information om teleskop och optik hittar du HÄR >>>

Eller HÄR >>

 

SAAFs sektionsledare för teleskopteknik och optik heter Nils-Olof Carlin. Läs mer om verksamheten HÄR >>>

 

 

Vill du ha mer tips och råd, eller har andra frågor? Posta dem på forumet!

 

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)